Utgår ifrån eller från

Som betonad verbpartikel är det bara ifrån som kommer till användning, t.ex. Finns det någon regel för detta?

Nja, är väl det snabba svaret – men om orden fungerar som prepositioner eller fasta verbpartiklar har med saken att göra.

Igenom/genom

Det finns tre tumregler att tänka på när vi väljer mellan genom och igenom:

1. Sammansättningar görs bara med ”genom” som förled: genomgående, genomsnitt, genomsyra, genomskinlig, genomgå, etc.
2. Det finns ett fåtal ord med ”igenom” som senare led: därigenom, varigenom
3. Ordet ”igenom” funkar ofta som en fast verbpartikel: “de fick igenom sina krav” eller “om du läser igenom denna blogg”.

   
   
   3. Som förled i sammansättningar är det bara från som används, t.ex.
   Tre saker kan i varje fall konstateras beträffande användningen:
   
   1. 13:30. Det finns alltså ingen stilskillnad på ”genom” och ”igenom” som prepositioner – inget är bättre eller mer talspråkligt än det andra.

   Ifrån/från

   Det finns tre tumregler att tänka på när vi väljer mellan från och ifrån:

   1. Sammansättningar görs bara ”från”som förled: frånskild, frångick, frånse, frånvaro, etc.
   2. Som senare led i sammansättningar är det ”ifrån”som används: härifrån, därifrån, varifrån, hemifrån.
   3. Som fast verbpartikel är det bara ”ifrån”som används: gå här ifrån, att säga ifrån, ta ifrån.

   Inte heller här finns det någon stilskillnad när vi använder orden som prepositioner.

   Som en senare led i sammansättningar är det ifrån som används, t.ex.
   
   2. gå ifrån, slå ifrån [sig], säga ifrån, ta ifrån.