Rörlig knöl i blygdläppen

Om cystan blir inflammerad eller infekterad, kan rodnad, svullnad, smärta och värme uppstå, och den kan även börja utsöndra var.
– Ofta smärtfria: Om de inte infekteras eller växer för nära ett nervrikt område är cystorna vanligtvis smärtfria.

3. Därför är det bäst att du kontaktar vården om du har ont eller känner dig svullen i underlivet, så att du kan bli undersökt.

Söka vård

Om du söker hjälp snabbt kan det gå att behandla infektionen med smärtstillande och penicillin.

Hela cystan (inklusive dess vägg) måste tas bort för att undvika återfall.
– Infekterade cystor kan behöva behandlas med antibiotika innan eventuell kirurgisk excision.

Diffdiagnoser:
– Epidermoidcysta (epidermal cysta): Dessa bildas från epidermis istället för hårfolliklar och har ofta ett annorlunda innehåll och kliniskt beteende.
– Lipom: En mjuk fettknöl som ligger djupare i huden.
– Aterom: Sebaceous cysta, som bildas från talgkörtlar.

Prognos:
– Pilarcystor har god prognos.

Ungefär två procent av alla kvinnor får någon gång bartolinit och det är oftast de som är yngre än 30 år som drabbas. Dessa cystor är fyllda med keratin, ett protein som är en viktig komponent i hår och hud. Vid osäkerhet kan en biopsi, där en liten del av vävnaden analyseras, genomföras.

Behandling kan innefatta:
– Avlägsnande av cystan: Om cystan är besvärande, stor eller infekterad rekommenderas ofta kirurgiskt avlägsnande.

De brukar vara runda eller ovala.
– Konsistens: De känns oftast fasta eller elastiska vid beröring.
– Yta: Huden över cystan kan verka normal, men ibland finns en liten mörk prick eller öppning på ytan, vilket är själva ”utloppskanalen”.
– Färg och inflammation: De är vanligtvis hudfärgade eller något gula. De är oftast godartade och uppstår när en körtel eller kanal täpps till, vilket leder till att vätska eller annan substans ansamlas och bildar en kapsel.

– Epidermoidcysta:

En epidermoidcysta, är en godartad, långsamt växande knöl som vanligtvis utvecklas strax under hudens yta.

För vissa innebär det att vätska samlas utanför lymfkärlen och benet svullnar. Detta särskiljer dem från epidermala cystor, som uppstår från keratiniserande epitel i huden.

2. Orsakerna till denna process kan inkludera:
– Hudskador eller irritation: Efter trauma som operationer, skärsår eller aknebildning kan hudceller fastna djupt i huden.
– Blockering av hårsäckar eller talgkörtlar: Om en hårfollikel blockeras, kan detta leda till cystbildning.
– Genetiska samband: I vissa fall kan dessa cystor vara del av ett ärftligt tillstånd, till exempel i Gorlin-Goltz syndrom eller Gardner-syndrom.

2.

Där kan finnas flera orsaker till dess uppkomst, inklusive infektioner, inflammationer, vävnadstillväxt, vätskeansamlingar eller tilltäppta talgkörtlar.

Vanliga typer av knölar (cystor och fettknutor)

Cystor – vätskefyllda knölar
Cystor är en av de vanligaste orsakerna till knölar i huden eller underhuden. Många cystor och lipom behöver inte behandlas om de inte orsakar besvär.

Ingreppet görs ofta under lokalbedövning.
– Medicinering: Vid infektioner kan antibiotika ges, tillsammans med dräneringen.

6. Ibland kan den också börja läcka pus.
– Abscess: En infekterad cysta kan utvecklas till en abscess, en ansamling av var som kan kräva dränering.
– Ruptur: Om innehållet i cystan sprider sig in i omgivande vävnad kan det orsaka inflammation och irritation.

Diagnos och behandling
Diagnosen ställs oftast av en läkare genom en klinisk undersökning, eftersom atherom har ett ganska karakteristiskt utseende.

150-180 kvinnor per år får vulvacancer i Sverige. Andra riskfaktorer för vulvacancer är rökning och fetma.

Symtom

Tecken på vulvacancer kan vara ett sår eller knöl i underlivet som inte läker. Anatomisk struktur:
Epidermoidcystor omges av en tunn vägg, eller kapsel, som består av hudceller. Detta ger dock oftast bara en tillfällig förbättring, eftersom kapseln inte tas bort.
– Kirurgisk avlägsnande: Den mest effektiva behandlingen är att kirurgiskt ta bort hela cystan, inklusive dess kapsel, vilket förhindrar återbildning.

Om den ena eller båda körtlarnas utförgångar täpps till stängs sekretet in i körteln, och den kan då lättare bli infekterad. Däremot vet man att risken för bakteriell vaginos ökar om du byter sexpartner ofta, så använd kondom om du har en ny sexpartner eller om du ofta får besvär efter sex.