Fn råd för mänskliga rättigheter länder

USA gick med i WHO 1948.

Klimatet

Världsmeteorologorganisationen WMO beklagar att Trump lämnar Parisavtalet om klimatet och pekar på att 2024 var det varmaste året hittills med en temperatur om 1,55 grader Celsius över förindustriell tid. Men även MR-rådet har fått kritik för att länders politiska intressen har fått gå före värnandet om mänskliga rättigheter.

Inte heller samarbetar de på fullgott sätt med MR-rådet och andra MR-mekanismer inom FN. De har inte bara en konsekvent historia av att inte samarbeta med FN:s MR-system utan begår också systematiska rättighetskränkningar såväl på hemmaplan som globalt.

Flera av länderna bedriver också en repressiv linje mot civilsamhällets organisationer.

Varje stat får vart fjärde år lämna en rapport om vad som görs för att stärka MR-situationen i landet medan två andra rapporter redovisar uppgifter från andra av FN:s MR-organ samt från frivilligorganisationer.

Arbetsgrupperna väljer ut de fall som kräver att MR-rådet tar ställning till dem.

Länge saknade konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter ett tilläggsprotokoll med en klagomålsprocedur för enskilda. Man kan också offentliggöra särskilt grova fall av systematiska kränkningar – ett förhållandevis effektivt straff, eftersom länder ogärna utsätter sig för negativ publicitet och fördömanden världen över.

Det har också signalerats att biståndsfrågorna ska flyttas till det amerikanska utrikesdepartementet.

Länder som anklagas för MR-kränkningar har traditionellt gått till motangrepp genom att hävda att FN gör intrång i deras interna angelägenheter och därmed bryter mot icke-interventionsprincipen i FN-stadgan.

Trumps uttalande om att USA ska överta Gaza och deportera palestinier till grannländerna har mött starka reaktioner från bland andra FN-chefen António Guterres.

FN-rådet för mänskliga rättigheter

USA har meddelat att man åter avser att bojkotta FN:s råd för mänskliga rättigheter där 47 länder deltar för att löpade diskutera frågor som rör mänskliga rättigheter.

USA valde under president George W Bush att stå utanför MR-rådet i protest mot att man ansåg att auktoritära stater fått för stort inflytande. Det som skiljer en UPR-granskning från ett vanligt förhör i FN:s konventionskommittéer är bland annat att den utförs av FN:s medlemsstater och inte av opolitiska MR-experter.

Det finns sedan 2007 en expertmekanism för urbefolkningars rättigheter (EMRIP) som ger råd till rådet för mänskliga rättigheter i dessa frågor utifrån deklarationen för urbefolkningars rättigheter.

Det innebär att reell konkurrens om rådsplatserna saknas.

– Avsaknaden av motkandidater i de regionala grupperna gör att länder garanteras en plats i rådet även om de inte är kvalificerade. Bedömare har pekat på att fall av systematiska och grova MR-kränkningar inte kommit upp i rådet och det har framhållits som en brist att frivilligorganisationer inte har någon större möjlighet att delta i debatter.

MR-experter har börjat inkluderas i andra FN-organs arbete och har blivit en viktig del av både många fredsuppdrag och humanitära insatser.

Texten är uppdaterad/granskad 23 april 2021. Nio år senare valde USA, då med Donald Trump på presidentposten, att lämna MR-rådet, som kritiserades för att vara politiserat inte minst genom att lägga oproportionerlig stor vikt vid Israel genom att ha som en ständig punkt på dagordningen situationen i Palestina och de ockuperade områdena, medan inget annat land var föremål för en sådan återkommande punkt.

Dessa ger en årlig rapport till MR-rådet och ibland också till generalförsamlingen. WHO-chefen Tedros Adhanom Ghebreyesus pekar på att WHO spelar en avgörande roll i arbetet mot smittsamma sjukdomar och i arbetet mot hälsokriser.